Home   >   Senaste nyheter   >   Amnesty International och Läkare i Världen anmäler Sverige

Amnesty International och Läkare i Världen anmäler Sverige

By on 21 juni, 2023

Amnesty och Läkare i Världens granskning av Sveriges samtliga 21 regioner och 129 dokumenterade enskilda fall, visar att utsatta EU-medborgare gång på gång inte får den vård de har rätt till.

Sverige bryter mot sina internationella åtaganden att tillgodose alla människors rätt till vård utan diskriminering och därför väljer Amnesty och Läkare i Världen idag att anmäla svenska staten till Europeiska kommittén för sociala rättigheter.

I den fria rörligheten för medborgare inom EU och EES-länderna ingår rätt till vård. Genom det europeiska sjukförsäkringskortet har alla medborgare rätt till vård överallt inom EU.

Men “utsatta EU-medborgare”*, som ofta saknar europeiskt sjukförsäkringskort och många gånger kan ha befunnit sig i Sverige under lång tid, får rutinmässigt skyhöga räkningar för nödvändig vård. I en del fall nekas de även grundläggande vård och många undviker att söka den på grund av rädsla för kostnader som inte är möjliga att betala.

– Det här handlar om människor. Bland alla de fall vi har dokumenterat finns en kvinna som nekats abort och tvingas utföra en osäker abort själv och en man som tvingats betala tusentals kronor för vård efter att ha blivit utsatt för misshandel och rån. Och de är bara ett par av alla de exempel som tydligt visar på utsattheten hos den här gruppen människor och hur Sverige misslyckas med att uppfylla sina människorättsliga åtaganden om att göra hälso- och sjukvård tillgänglig för alla utan diskriminering, säger Hannah Laustiola, generalsekreterare Läkare i Världen.

Att göra hälso- och sjukvård tillgänglig för alla utan diskriminering, vilket innebär en kostnadsmässig tillgänglighet, är en skyldighet som Sverige som stat har förbundit sig till i och med att Sverige skrivit på FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den europeiska sociala stadgan.

– Tillgång till vård är en grundläggande mänsklig rättighet och Sverige är skyldig att tillhandahålla vård på ett rättvist sätt till alla människor i Sverige. Utsatta EU-medborgare är också människor med rättigheter, som dock regelbundet kränks i Sverige när de söker vård. Amnestys och Läkare i Världens mål med anmälan är att få till en förändring så att allas människors rätt till hälsa och grundläggande vård tillgodoses i Sverige, säger Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty Sverige.

Anmälan är toppen av ett isberg

Många utsatta EU-medborgare lever idag i stor utsatthet i Sverige. Både Amnesty och Läkare i Världen har länge jobbat med utsatta EU-medborgares rättigheter och har under flera år vittnat om hur utsatta EU-medborgares rätt till vård rutinmässigt kränks i Sverige.

Sverige har även mottagit internationell kritik för utsatta EU-medborgares bristande tillgång till vård. Exempelvis av FN-kommittén för ekonomiska sociala och kulturella rättigheter (2016) och rasdiskrimineringskommittén (2018).

I vår anmälan till europeiska kommittén för sociala rättigheter lyfter vi 129 dokumenterade enskilda fall, som berör 86 individer, där rätten till vård har kränkts i Sverige mellan åren 2016–2022. Dessa visar att Sverige, genom att rutinmässigt neka utsatta EU-medborgare vård och fakturera dem hela kostnaden för nödvändig vård, skapar en avskräckande effekt som leder till att många utsatta EU-medborgare avstår från att söka nödvändig hälso- och sjukvård, med allvarliga risker för deras liv och hälsa.

– Fallen i anmälan är bara toppen av ett isberg men visar på en omfattande, strukturell och systematisk diskriminering mot utsatta EU-medborgare. Under flera års tid har vi, gentemot regeringen och berörda myndigheter, drivit frågan om utsatta EU-medborgares rätt till vård på lika villkor och ställt krav på en förändring men utan märkbar framgång. Ingen ska nekas nödvändig vård och behandling eller ges skyhöga räkningar. Rätten till vård är en mänsklig rättighet som ska gälla alla, säger Hannah Laustiola.

Otydlig lagstiftning drabbar redan utsatta

EU-medborgare som har ett europeiskt sjukförsäkringskort (EU-kort) har rätt till nödvändig subventionerad vård på lika villkor som bosatta i Sverige. Utsatta EU-medborgare har sällan EU-kort och det beror ofta på att personer i den gruppen är diskriminerade i sina hemländer och därmed inte sjukförsäkrade. Det gör det svårt för dem att få subventionerad vård Sverige.

Personer som lever i papperslöshet har i Sverige rätt till subventionerad vård som inte kan anstå**. Och det finns en möjlighet även för utsatta EU-medborgare att ses som papperslösa och att omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Det ger rätt till subventionerad vård som inte kan anstå. Bristande tydlighet i lagen gör dock att det finns olika tolkningar om och när utsatta EU-medborgare omfattas av lagen.

– I ett första steg bör utsatta EU-medborgare ges vård på åtminstone samma villkor som papperslösa, oavsett hur länge de har varit här och oavsett om de har det europeiska sjuförsäkringskortet eller inte. Bristen på politisk vilja att tydliggöra lagstiftningen har skapat en godtycklighet som gör att mänskligt lidande fortgår. Regeringen måste klargöra vad som gäller, nämligen att alla har rätt till praktiskt och kostnadsmässigt tillgänglig vård, säger Anna Johansson.

Statens bristande ansvarstagande leder till regionernas godtyckliga bedömning

Enligt Socialstyrelsen kan utsatta EU-medborgare utan EU-kort omfattas av lagen om rätt till subventionerad vård som inte kan anstå medan Sveriges Kommuner och Regioner menar att så inte är fallet. Det leder till att regionerna i sina skrivna policydokument, som Amnesty och Läkare i Världen har granskat, gör olika bedömningar om utsatta EU-medborgare kan omfattas av lagen om hälso- och sjukvård för papperslösa eller inte. (se bifogad tabell)

I vår granskning är det bara i en region, Region Jämtland-Härjedalen, som EU-medborgare utan EU-kort omfattas av lagen om hälso- och sjukvård för papperslösa oberoende av tid i Sverige och därmed kan få subventionerad vård som inte kan anstå.

Genom anmälan kräver Amnesty och Läkare i Världen att regeringen tar initiativ till ny lagstiftning som tydliggör att även utsatta EU-medborgare i Sverige har rätt till praktiskt och kostnadsmässigt tillgänglig vård.

I väntan på ny lagstiftning bör regeringen instruera Socialstyrelsen att ta fram riktlinjer för hälso- och sjukvården som klargör att även utsatta EU-medborgare, som saknar EU-kortet, ska ges samma rätt till subventionerad vård som papperslösa. Riktlinjerna måste tydliggöra att ingen ska nekas vård och behandling eller ges skyhöga räkningar för vård i Sverige.

– Det är fullständigt oacceptabelt att regionerna rutinmässigt nekar utsatta EU-medborgare vård eller kräver att de betalar fullt pris för denna. Det är hög tid att Sverige lever upp till sina åtaganden om att tillhandahålla vård på ett rättvist sätt till alla som befinner sig här, oavsett deras migrations- eller försäkringsstatus. Genom den här anmälan till europeiska kommittén för sociala rättigheter hoppas vi få till en förändring som gör att Sverige till slut tar sitt ansvar och säkerställer att även utsatta EU-medborgare rätt till vård tillgodoses i Sverige, säger Hannah Laustiola.

….

*Utsatta EU-medborgare:

I Sverige används vanligen ordet “utsatta EU-medborgare” för personer som är medborgare i andra EU-länder som lever i Sverige i ett tillstånd av fattigdom och marginalisering. De flesta saknar sjukförsäkring i sina hemländer. Många av dem identifierar sig som romer och utsätts för utbredd och systematisk, intersektionell diskriminering på grund av sin etniska tillhörighet och socioekonomiska situation.

**Exempel på vård och tandvård som inte kan anstå:

  • Akut vård och behandling (omedelbar vård)
  • Vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten
  • Vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd
  • Vård för att undvika mer omfattande vård och behandling
  • Vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder
  • Vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård)
  • Vård för personer med särskilda behov (tortyr, allvarliga övergrepp, trauma), som bör bedömas särskilt omsorgsfullt.
  • Mödrahälsovård.
  • Vård vid abort.
  • Preventivmedelsrådgivning.
  • Läkemedel som förskrivs i samband med ovanstående vård.
  • Hälsoundersökning (om det inte är uppenbart obehövligt).

Källa: Socialstyrelsen och Vårdgivarguiden.

Sverige/Världen
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login