Home   >   Senaste nyheter   >   Allt svenskt stöd till afghanska staten har avbrutits

Allt svenskt stöd till afghanska staten har avbrutits

By on 28 augusti, 2021
Foto: OCHA/Charlotte Cans

Mer svenskt stöd i Afghanistan via FN och ökade resurser till humanitärt bistånd under 2021. Det skriver biståndsmyndigheten Sida i sin analys som lämnades till regeringen i måndags, en vecka efter talibanernas maktövertagande. De flesta av Sidas samarbetsorganisationer har goda möjligheter att fortsätta arbeta med hälsa, utbildning och säkerhet för civilbefolkningen. Allt stöd via staten, och till det nya styret, har avbrutits.

– Sida jobbar intensivt och i dialog med våra samarbetspartners för att fortsätta arbeta för civilbefolkningens bästa i Afghanistan och för att skydda de framsteg som gjorts de senaste 20 åren. Nu behöver många organisationer ökade resurser för att garantera sina medarbetares säkerhet. Vår bedömning är att mer stöd behöver gå via FN och att delar av utvecklingsbiståndet under 2021 fördelas om till humanitär hjälp, säger Maria Lundberg, chef för Afghanistanenheten på Sida.

Världsbankens återuppbyggnadsfond ARTF, Afghanistan Reconstruction Trust Fund, har ställt in alla sina utbetalningar. Fonden har varit inriktad på statsbyggnad men också finansierat utbildning, sjukvård och lokaldemokrati. Sverige har inte gjort några utbetalningar till Världsbanken för 2021 och har heller inga planerade utbetalningar. Sida hade planerat att betala 448 miljoner kronor i år, ungefär hälften av årliga anslaget till Afghanistan på 1 miljard (kortsiktigt humaninitärt bistånd och långsiktigt utvecklingsbistånd sammanräknat).

– Vi avbryter allt svenskt stöd eller delar av stöd som har gått till att stärka den afghanska staten och som kan innebära resurser till det nya styret i Kabul, direkt eller via andra aktörer. Inga sådana nya beslut fattas heller, säger Maria Lundberg.

Detta innebär dock inte att alla kontaktytor stängs mot företrädare för det nya styret. Aktiviteter som syftar till påverkan, ansvarsutkrävande och fredsbyggande kan genomföras även om de sker riktat till, eller i samarbete med, statliga aktörer, inom ramen för de mål som svenska regeringen har satt upp för utvecklingssamarbetet. Likaså kontakter för att utverka tillstånd och säkerställa nödvändig samordning för att möjliggöra oberoende aktörers verksamhet. Dessa aktiviteter innebär inga resurser eller stöd till nya de facto-styret.

De humanitära behoven är omfattande och växande, både till följd av den senaste tidens utveckling men också sedan tidigare bland annat till följd av en omfattande torka. Sidas följer intensivt utvecklingen och kommer med all sannolikhet att öka det svenska humanitära stödet.

– Västvärldens engagemang för Afghanistan har varit ett misslyckande. Militärt helt uppenbart, men också i biståndets oförmåga att bygga upp en hållbar och väl fungerande afghansk stat. Det som har åstadkommits av positiva resultat av Sverige och likasinnade länder står på intet sätt i proportion till de enorma resurser som lagts ner, säger Göran Holmqvist, chef för avdelningen Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd.

– Även om det förhåller sig så är det viktigt att påminna sig om de resultat som trots allt, under extremt ogynnsamma förutsättningar, åstadkommits. De är i dessa resultat vi finner de frön som såtts för ett framtida mer demokratiskt Afghanistan där människors rättigheter respekteras – ett framtida Afghanistan som just ny tyvärr känns väldigt avlägsen, säger Göran Holmqvist.

Exempel på framsteg 2001–2021:

  • Fler i skola. 2001 hade Afghanistan cirka 800 000 skolelever, varav en väldigt låg andel flickor. I fjol gick 9 miljoner elever i skolan, varav 39 procent flickor. Läs- och skrivkunnigheten i befolkningen har ökat påtagligt, från 47 procent till 67 procent mellan åren 2011 och 2018.
  • Förbättrad hälsa. Vid talibanregimens fall 2001 stod Afghanistans befolkning i princip utan grundläggande samhällsservice. I 90 procent av Afghanistans distrikt nu finns tillgång till hälso- och sjukvård. Av 1 000 födda överlever 142 fler barn till femårsåldern. År 2019 väntades nyfödda afghanska barn leva i snitt 8,5 år längre jämfört med barn födda 2001.
  • Framsteg för demokrati. Afghanerna har kunnat delta i flera allmänna val. Frispråkig media har vuxit fram. Civilsamhället har blivit mer aktivt, även organisationer för kvinnors rättigheter.
  • Ökad jämställdhet. Kvinnors rättigheter skrevs in i konstitutionen 2003. Mödradödligheten har mer än halverats sedan 2001. Fler kvinnor har kommit ut på arbetsmarknaden som anställda eller egenföretagare.
  • Tillgång till samhällstjänster. För 20 år sedan existerade ingen statsförvaltning och de flesta människor saknade grundläggande samhällstjänster. Genom Världsbanksfonden ARTF, Afghanistan Reconstruction Trust Fund, har tillgången till utbildning och vård ökat.
  • Stärkt ekonomi och inkomster. Tillväxten har varit god och inkomsterna per capita ökade med 75 procent mellan 2001 och 2018. Staten ökade sina intäkter från tre procent av BNP år 2002 till 15,7 procent 2019.
  • Infrastruktur och tillgång till el. Förbättringar av vägar och transportmöjligheter. Afghanernas tillgång till elektricitet har ökat, 2005 hade 22,3 procent av befolkningen tillgång till el och 2019 hade 97,7 procent tillgång till el.

Världen
Örebronyheter

Källa: Sida

You must be logged in to post a comment Login