Home   >   Hälsa   >   Allt fler äldre lär sig gå efter amputation

Allt fler äldre lär sig gå efter amputation

By on 31 augusti, 2013

Tack vare de senaste årens utveckling av smidigare och tekniskt mer avancerade proteser kan allt fler äldre amputerade lära sig gå. Gåskolan på Akademiska sjukhuset spelar en viktig roll för rehabiliteringen. Under ortopedveckan i Uppsala (28 augusti) hålls ett symposium till minne av initiativtagaren Tor Hierton. Bärande tema för veckan är ortogeriatrik.

– Kärlkirurgen Tor Hierton insåg tidigt att amputerade var en eftersatt patientgrupp. Fram till 1960-talet var det inte ovanligt att patienterna ”förtvinade” i rullstol eftersom de inte fick någon träning. Vid starten i början av 1960-talet var Gåskolan unik. Det kom FN-delegationer av läkare hit på studiebesök för att lära av pionjärerna, säger Nils Hailer, ortoped på Akademiska sjukhuset. Även ortopederna Magnus Wall, Håkan Ström, och Gregor Sisask har betytt mycket för skolans utveckling.

I Sverige amputeras cirka 3 000 personer varje år i underbenet. I nio fall av tio är orsaken diabetes eller kärlsjukdom (dålig blodcirkulation). Mindre vanliga orsaker är olycksfall, tumörsjukdomar och missbildningar. På Akademiska görs 75 amputationer av underben och lårben varje år. Till Gåskolan remitteras svåra fall från hela sjukvårdsregionen och andra landsändar för att komma igång med sina proteser. I det multiprofessionella teamet ingår förutom ortopeder, sjukgymnaster, sjuksköterskor och smärtläkare.

– Personer som amputerat underbenet har oftast mycket goda möjligheter att lära sig gå med protes. Majoriteten av de cirka 50 patienter som underbensamputeras på Akademiska varje år blir protesgångare. Av de 25 lårbensamputerade klarar drygt hälften detta, säger Nils Hailer.

De senaste 20 åren har proteserna både blivit lättare och försetts med mer förfinad mekanik. Detta gör att även äldre med nedsatt fysisk förmåga i kan lära sig gå. Att slippa vara rullstolsberoende och förlita sig på hjälp från andra innebär en stor frihet för många. Ett viktigt genombrott var Brånemarkproteserna, som fästes med titanskruvar i lårbenet.

Protesen kan sedan häktas fast i stället för att träs på vilket ger bättre stabilitet. För yngre, aktiva finns även datoriserade proteser som alternativ, där svikt och fjäderförmåga anpassas efter personens vikt och gång.

 – Med en väl fungerande protes kan man ofta leva ett bra liv, menar Nils Hailer. För många innebär amputationen slutet på ett mångårigt lidande. Från ett liv med en värk och oanvändbar arm eller fot får man ett gott funktionellt liv med bra livskvalitet. Yngre och yrkesverksamma kan oftast fortsätta med såväl arbete som fritidsaktiviteter med stora krav på rörlighet.

Örebronyheter

 

 

You must be logged in to post a comment Login