Home   >   Senaste nyheter   >   Alla elever får inte samma möjlighet att lära sig

Alla elever får inte samma möjlighet att lära sig

By on 21 maj, 2023
Arkivbild

Alla elever får inte samma möjlighet att lära sig om politik och demokrati, tre av fyra elever tycker att Skolval 2022 lärde dem mer om hur det går till att rösta. Nio av tio lärare tycker att skolvalet gjort skillnad för ungas förståelse för demokrati och politik.

Det visar rapporten Skolval 2022 i samband med riksdagsvalet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Utvärderingen av Skolval 2022 visar också att 80 procent av de kommunala gymnasieskolorna har haft besök av politiska partier medan mindre än hälften av de fristående gymnasieskolorna har haft det.

– De politiska partierna är grundstenar i vår demokrati och att det finns skolor som inte ger partier och ungdomsförbund tillträde är oroväckande. Att det dessutom är så stor skillnad mellan olika typer av skolor är anmärkningsvärt eftersom det handlar om elevers möjligheter att lära sig om de politiska partierna och det politiska systemet, säger Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Tidigare undersökningar som MUCF gjort (rapporten Fokus 21 – Vilja att förändra) visar att många unga är intresserade av samhällsfrågor och politik men har svårt att hitta vägar in i partipolitiska sammanhang. Det finns en brist på kunskap bland unga om vad det innebär att vara politiskt engagerad och en uppfattning om partipolitik som svårt och krävande. Utvärderingen av Skolval 2022 visar att elever som haft besök av företrädare från politiska partier i sin skola blivit mer intresserade av politik och även av att engagera sig partipolitiskt.

– Ungas intresse för att engagera sig partipolitiskt behöver stärkas och partierna och deras ungdomsförbund måste välkomnas till skolor, både i samband med skolval och mellan val, säger Lena Nyberg.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har haft regeringens uppdrag att arrangera skolval i samband med riksdagsvalet sedan 2002 och sedan 2014 i samband med val till Europaparlamentet. Sedan det första nationella skolvalet hölls 2002 har skolval resulterat i över 2,2 miljoner elevröster. Förra året röstade nära 400 000 elever på skolor i 259 av landets 290 kommuner i skolvalet. Fyra av fem elever på de skolor som deltog valde att göra sin röst hörd.

Enligt rapporten från skolvalet 2022 ger skolvalet elever ökad kunskap, förståelse och engagemang. Det stärker också skolpersonal i deras arbete med skolans demokratiuppdrag.

Rapporten visar bland annat att:

  • drygt 75 procent av eleverna som deltog i skolval tycker att de lärt sig mer om hur det går till att rösta och drygt 80 procent anger att de tänker rösta i nästa val på nationell nivå som de får rösta i.
    .
  • varannan elev anser att de fått bättre kunskap om politik och demokrati. Fler elever på friskolor än kommunala, och på högstadiet jämfört med gymnasiet, anger att de fått bättre kunskaper.
    .
  • nästan 70 procent av eleverna tycker att de efter skolvalet har bättre koll på hur de kan vara delaktiga i demokrati och politik.
    .
  • drygt 40 procent av eleverna har blivit mer intresserade av politik och knappt 60 procent mer intresserade av vad som händer i samhället. Drygt 30 procent anger att de har blivit mer politiskt engagerade tack vare skolvalet.
    .
  • Cirka 70 procent av eleverna anger att det främst är i skolan som de får information om hur man röstar. Denna siffra är högre för de elever som inte är födda i Sverige. Elever födda i Sverige anger i högre grad än elever som inte är födda i Sverige att de får information hemifrån om politik och hur man röstar.
    .
  • 90 procent av lärarna tycker att skolvalet gör mycket stor eller stor skillnad för ungas förståelse för demokrati och politik.
    .
  • över 80 procent av lärarna tycker att deras roll inom skolans demokratiuppdrag har stärkts och merparten av lärarna anger att de kommer att arbeta vidare med det engagemang som skolvalsarbetet resulterat i.

– Skolan är en plats där alla unga möts och därför en avgörande aktör i det långsiktiga arbetet med att stärka ungas demokratiska förmåga. I skolvalet får unga lära sig om demokrati, politik och hur det går till att rösta. Skolvalet inbjuder också till ett fortsatt och viktigt arbete kring politik och demokrati i skolan mellan val. Därför förslår MUCF att myndigheten får en permanent uppgift att arbeta långsiktigt med att främja ungas valdeltagande genom skolval, säger Lena Nyberg.

I enkätundersökningen som gjordes efter Skolval 2022 anger drygt 90 procent av skolorna att de kommer att anmäla sig till skolval i samband med nästa riksdagsval men endast drygt 35 procent svarar att de kommer att anmäla sig till skolval i samband med valet till Europaparlamentet nästa år.

– Många unga är samhällsintresserade och röstar i de allmänna valen i Sverige men valdeltagandet i valet till Europaparlamentet brukar dessvärre vara lägre. EU:s beslut påverkar allas vardag i Sverige och det är viktigt att fler unga intresserar sig för Europas framtid. Det är därför viktigt att MUCF får i uppdrag att arrangera skolval även när det är val till Europaparlamentet, säger Lena Nyberg.

I rapporten framgår också vilka frågor som unga ansett varit mest betydelsefulla när de röstat i skolvalet. Lag och ordning, sjukvård, skola och utbildning angav flest elever som betydelsefulla. Fler tjejer än killar angav sjukvård och skola och utbildning och fler killar än tjejer angav lag och ordning. I rapporten går det även att ta del av en översikt av hur elever röstat sedan 2002 fram till 2022, i såväl riksdagsval som val till Europaparlamentet.

Sverige
Örebronyheter

Källa: MUCF

You must be logged in to post a comment Login