Home   >   Hälsa   >   800 i Örebro län drabbas av stroke varje år AKUT-testet kan rädda liv

800 i Örebro län drabbas av stroke varje år AKUT-testet kan rädda liv

By on 14 maj, 2024
Bild: Hjärt-Lungfonden

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning i Sverige, ungefär 25 500 personer drabbas i Sverige varje år. I Örebro län drabbas omkring 800 personer, enligt Socialstyrelsen, vilket är något högre än riksgenomsnittet per 100 000 invånare.

Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas. Därför uppmanar Hjärt-Lungfonden till att fler lär sig att känna igen en stroke genom AKUT-testet.

– När en stroke inträffar krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. Tyvärr kommer endast var tredje drabbad till sjukhus inom tre timmar. Om alla i Örebro län lär sig symtomen på stroke så kan vi rädda fler liv och öka chanserna till fler friska år för dem som insjuknar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

När någon drabbas av en stroke krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. Att snabbt kunna känna igen symtomen på stroke med hjälp av AKUT-testet och ringa 112 kan vara skillnaden på liv och död. Se faktaruta om AKUT-testet nedan.

Hjärt-Lungfonden genomförde i april förra året en Sifoundersökning som visar att endast var fjärde svensk, 26 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet.

Bild: Hjärt-Lungfonden

– Om allmänhetens kunskaper om symtomen för stroke skulle öka så skulle med största sannolikhet även livskvaliteten för de drabbade öka, säger John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Med närmare en miljon vårddagar per år är stroke den enskilda sjukdom som står för flest vårddagar på svenska sjukhus. En av tre drabbade har kunnat återgå till det liv och aktiviteter de hade före insjuknandet i stroke. Vid en tre- och fem-årsuppföljning har två tredjedelar av de drabbade fortfarande inte fullt ut kunnat återgå till det liv de hade före insjuknandet.

Fakta: AKUT-testet (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Vid minsta misstanke om stroke – ring 112!

• Ett sätt att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet (Ansikte Kropp Uttal Tid). Om någon plötsligt börjar bete sig annorlunda och du misstänker stroke ber du personen i fråga utföra följande handlingar:

A – Ansikte. Be personen le. Vid stroke hänger den ena mungipan inte alltid med.
K – Kroppsdel. Be personen hålla armarna rakt upp. Vid stroke faller ofta ena armen ned.
U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen ”det är vackert väder i dag”. Vid stroke är uttalet ofta sluddrigt.
T – Tid. Varje sekund räknas för att rädda liv.

Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Håll koll på ditt blodtryck –
Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.

• Ät hjärtvänlig mat –
Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.

• Skär ner på saltet –
Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.

• Sluta röka –
Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka.

• Fysisk aktivitet –
Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka succesivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Högt blodtryck

• Ett alltför stort saltintag

• Rökning

• Förmaksflimmer

• Diabetes

• Låg fysisk aktivitet

• Höga blodfetter

• Tidigare genomgången stroke eller TIA

• Hög ålder

• Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar

• Hög alkoholkonsumtion

• Nedstämdhet och psykosocial stress

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stroke är:
Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symptom:
Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Drabbade i siffror: I
Sverige drabbas ungefär 25 500 personer varav 5 900 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85% av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.

Forskningsframgångar:
Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:
Att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering:
Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Hälsa | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: Hjärt-Lungfonden

You must be logged in to post a comment Login