Home   >   Ekonomi   >   3,9 miljarder kronor till världens värsta humanitära kriser

3,9 miljarder kronor till världens värsta humanitära kriser

By on 16 april, 2025
Genrebild

305 miljoner människor är idag i behov av humanitärt stöd, en ökning med 81 procent sedan 2020 då 168 miljoner människor var i behov av humanitärt stöd. Samtidigt är humanitär verksamhet runtom i världen, kraftigt försvagad av stora och plötsliga nedskärningar i biståndet. I genomsnitt är FN:s begäran om stöd finansierat till endast sju procent.

Sverige genom Sida fördelar nu 3,9 miljarder kronor till partnerorganisationer för arbete i 30 humanitära kriser. Mest stöd går till kriser i DR Kongo, Sudan, Palestina, Etiopien, Afghanistan.

— Vi är extremt oroade över det växande gapet mellan människors livshotande behov, och hjälporganisationers kapacitet att möta dem. Sida hanterar ungefär hälften av Sveriges humanitära bistånd och nu i början på året betalar vi ut en stor del av våra pengar så snabbt som möjligt för att människor i världens allvarligaste kriser ska ha tillgång till mat, rent vatten, läkarvård och tak över huvudet, säger Jakob Granit, Sidas generaldirektör. 

Till livräddande verksamhet i hårt drabbade områden

Miljontals människor runt om i världen har redan drabbats av den senaste tidens kraftiga nedskärningar, inom biståndet från stora givare som USA:s biståndsmyndighet USAID. Kliniker för undernärda barn har tvingats stänga, kvinnor som utsatts för sexuellt våld står utan stöd, och matleveranser till människor som lever på svältgränsen har dragits ner kraftigt.

— När andra givare minskar sina stöd är det viktigare än någonsin att våra medel riktas till de människor som har de allvarligaste och allra mest akuta behoven. Det är också avgörande att pengarna går till organisationer som visat att de på ett effektivt sätt kan nå fram till krisdrabbade människor, även i de områden som är farliga för både civilbefolkningen och hjälparbetare, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära avdelning.

Sidas humanitära stöd grundar sig i gedigna analyser av var människor med akuta behov, löper störst risk att stå helt utan assistans och skydd mot våld under det kommande året. Stödet går till humanitära organisationer som har effektiv och livräddande verksamhet i hårt drabbade områden.

Stöd till snabba och flexibla insatser i allvarliga kriser

Sverige genom Sida har i år ett humanitärt anslag på sammanlagt 4,6 miljarder kronor. 3,9 miljarder, över 80 procent av pengarna, fördelas nu i början på året till verksamheter i 30 kriser. Förutom att rikta pengar till specifika kriser, fördelar Sida också drygt 450 miljoner kronor i flexibla medel mellan partnerorganisationer, för att ge dem möjlighet att snabbt skala upp sin verksamhet när en kris eskalerar.

De pengar från årets anslag som inte betalats ut än fungerar som en strategisk reserv som används löpande under året, för att ge stöd till kriser som uppstår hastigt eller kraftigt förvärras. Slutligen går en mindre del av Sidas humanitära medel till organisationer och projekt som stärker kapaciteten i det humanitära systemet, genom till exempel datainsamling och analys, logistiktjänster och säkerhetsrådgivning.

Pengar till 30 kriser baserat på människors behov och allvarlighetsgrad

Sidas humanitära stöd utgår ifrån årliga analyser på global nivå och inom kriser. Analyserna vägleds av de humanitära principerna med fokus på opartiskhet och att de allvarligaste behoven prioriteras först. Den globala analysen har som mål att möjliggöra en proportionerlig fördelning av pengar i förhållande till hur många människor som har humanitära behov och hur allvarliga deras behov är. I analysen tittar man också på hur mycket pengar som det humanitära samfundet går in med och vilken möjlighet landet som är i kris har att hjälpa människor i behov av stöd. I vissa fall hanterar Sida även pengar som beslutas av regeringen till stöd för verksamhet i en specifik kris. 

Stöden fördelas på 30 humanitära kriser

DR Kongo (265 milj.), Sudan (261 milj.), Palestina (225 milj.), Etiopien (199 milj.), Afghanistan (194 milj.), Jemen (191 milj.), Syrien (174 milj.), Sydsudan (165 milj.), Myanmar (158 milj.), Nigeria (139 milj.), Venezuela (123 milj.), Bangladesh (121 milj.), Ukraina (108 milj.), Somalia(103 milj.), Haiti (103 milj.), Tchad (101 milj.), Burkina Faso (90 milj.), Colombia (89 milj.), Mali(76 milj.), Niger (73 milj.), Centralafrikanska republiken (72 milj.), Moçambique (69 milj.), Pakistan (66 milj.), Kamerun (62 milj.), Libanon (59 milj.), Honduras (30 milj.), Guatemala (25 milj.), Uganda (19 milj.), Kenya (18 milj.), El Salvador (17 milj.)

Inom ramen för de 3,9 miljarder kronorna, ingår även flexibla stöd på runt 450 miljoner kronor. Allokeringen för Palestina inkluderar 150 miljoner kronor som delegerats specifikt till Palestina av regeringen.

DR Kongo:
Demokratiska Republiken Kongo står inför en allvarlig och utbredd humanitär kris, som präglas av våldsamma konflikter, människor som fördrivs, epidemier och utbredd undernäring. 27,7 miljoner människor har inte tillräckligt med mat för dagen och landet är hårt drabbat av sjukdomar som malaria, Mpox och kolera. Det eskalerande våldet i de östra provinserna förvärrar situationen ytterligare och leder till att de mest utsatta har ökade behov av skydd och humanitär hjälp.  Humanitära organisationer står inför enorma utmaningar, bland annat begränsad tillgång till drabbade områden och otillräckliga resurser. FN:s humanitära appell, som omfattar 2,5 miljarder US-dollar för att täcka behoven för 11 miljoner människor, är i dagsläget finansierad till mindre än tio procent. Sidas stöd: 265 miljoner kronor.

Sudan:
Inbördeskriget som bröt ut för två år sedan, i april 2023, har gjort att Sudan i dag är en av världens mest akuta humanitära kriser. 60 procent av befolkningen, omkring 30 miljoner människor, är i akut behov av humanitärt stöd och svält har deklarerats på flera platser i landet. 11 miljoner sudaneser är på flykt, varav 4,8 miljoner har flytt till andra länder och resten är på flykt i landet. FNs humanitära appell om totalt 4,2 miljarder US-dollar för att nå 20,9 miljoner människor, är i dagsläget endast finansierad till knappt tio procent. Sidas stöd: 261 miljoner kronor.

Palestina:
Sedan terrorattackerna mot Israel den 7 oktober 2023 har situationen i Gaza förvärrats dramatiskt. Över 1,5 år av ihållande strider i Gaza, inklusive storskaliga flygattacker, har orsakat extremt höga nivåer av civila dödsfall och lidande, förstört infrastruktur och lett till extremt allvarlig och akut hungersnöd bland befolkningen. . Situationen på Västbanken har också försämrats kraftigt, på grund av expanderande israeliska bosättningar och ökat våld och övergrepp mot civila.

FN:s begäran om stöd, är på cirka 4,1 miljarder US-dollar ska täcka de humanitära behoven för 3,3 miljoner människor i Gaza och på Västbanken. Hittills är 4,3 procent finansierad. Sidas stöd: 225 miljoner kronor.

Afghanistan:
Efter 40 år av krig, återkommande naturkatastrofer, torka kronisk fattigdom och nedskärningar i biståndet, är i dag 23 miljoner afghaner i behov av humanitärt stöd. Sedan Talibanerna tog över makten har kvinnor och flickors rättigheter minskat drastiskt och på ett sätt som man inte ser i något annat land i världen. Kvinnor och flickor är den absolut mest sårbara gruppen. Konsekvenserna av den politiska omställningen för samhällstjänster, finansiella system och marknader har resulterat i en snabb nedgång i människors levnadsvillkor och i dag lever 97 procent av afghanerna i fattigdom. FN:s begäran om stöd, är på 2,42 miljarder US-dollar och ska täcka de humanitära behoven för 16,8 miljoner människor. Planen är i dagsläget finansierad till 14 procent. Sidas stöd: 194 miljoner kronor.

Jemen:
Den utdragna humanitära krisen i Jemen är orsakad av väpnad konflikt, extremväder och utbredd och djup fattigdom, som leder till allvarliga och utbredda humanitära behov inom samtliga sektorer. Befolkningen har varken tillgång till mat, vatten och sanitet (vatten, avlopp och avfallshantering) eller hälso- och sjukvård. Krisen i Jemen är en av världens värsta. FN:s begäran om stöd, är på 2,47 miljarder US-dollar och ska täcka de humanitära behoven för 10,5 miljoner människor. Appellen är finansierad till 6,9 procent. Sidas stöd: 191 miljoner kronor.

Etiopien:
Krisen i Etiopien är en av världens allra största och mest komplexa, där uppskattningsvis 20 miljoner människor runt om i hela landet behöver humanitärt stöd. Krisen drivs framförallt av väpnade konflikter men också orsakas av cykliska klimatrelaterade chocker som torka och översvämningar. Människors behov är mycket stora vad gäller exempelvis skydd från våld och utsatthet, livsmedelsotrygghet och undernäring. Under förra året flydde ett stort antal människor från Sudan och Somalia till Etiopien, och 3,6 miljoner etiopier lever som internflyktingar. Appellen, FN:s begäran om stöd, är på 2 miljarder US dollar och ska täcka de humanitära behoven för 10 miljoner människor. Sidas stöd: 199 miljoner kronor.

Ukraina:
Den ryska storskaliga invasionen av Ukraina ledde till den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget. Mer än en tredjedel av befolkningen tvingades lämna sina hem. Även om situationen har stabiliserats i de västra delarna av landet uppskattas 12,7 miljoner människor fortfarande vara i behov av humanitärt bistånd främst i landets östra delar där kriget fortfarande rasar i lika stor omfattning som när kriget påbörjades 2022.  FN:s begäran om stöd, är på 2,6 miljarder US-dollar och ska täcka behoven hos 6 miljoner människor, och är finansierad till 17 procent. Sidas stöd: 108 miljoner kronor.

Världen
Örebronyheter

Källa: Sida

You must be logged in to post a comment Login