Home   >   Senaste nyheter   >   22 smarta matsvinnstips – så gör du klimatet och plånboken en tjänst

22 smarta matsvinnstips – så gör du klimatet och plånboken en tjänst

By on 14 mars, 2020

Visste du att vi svenskar slänger cirka 133 kilo mat per person och år*. Ofta handlar det om att maten inte äts upp i tid – vi köper för mycket och kastar mat som blir över, istället för att ta hand om resterna. Men mindre matsvinn betyder mindre koldioxidutsläpp och mer pengar i plånboken!

En tredjedel av all den mat som produceras i världen hamnar aldrig i någons mage. Det är ohållbart och ett otroligt resursslöseri. Därför har vi valt att gå med i den nationella överenskommelsen, ”Samarbete för minskat matsvinn”, tillsammans med många andra viktiga och stora aktörer i den svenska livsmedelsbranschen. Som en del i detta initiativ har vi också skrivit på och stöttar EU-projektet SCALE 12.3. Initiativen syftar till att uppnå FN:s globala mål nummer 12.3 för hållbar konsumtion och produktion och halvera förlusten av mat och matavfall i livsmedelskedjan till 2030.

I Sverige står hushållen för en mycket stor del av det matsvinn som uppstår. Men det går att göra skillnad genom att planera, förvara och ta hand om sina matrester. Här kommer 22 smarta matsvinnstips som vi inspirerats av från Livsmedelsverket och våra egna medarbetare.

Lägg tid på planering:

  • Gör en veckomatsedel, då riskerar du inte att köpa på dig för mycket, som sedan aldrig äts upp.
  • Innan du handlar – titta igenom vad som finns hemma och vad som saknas. Och handla aldrig när du är hungrig!
  • Frukt blir ofta dålig snabbt, köp hellre lite men ofta.
  • Köp mat med kort datum om du ska äta maten inom kort.
  • Tänk efter hur mycket du ska äta innan du lagar maten, om du vill ha rester till ett senare tillfälle så anpassa mängden efter detta. Eller gör storkok och frys in, gärna i portionsförpackningar.
  • Vid köp av storförpackningar, dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte kommer att gå åt kommande dagar.
  • Håll koll på vad du har i kylskåp och frys – på så sätt kan du planera för att äta upp maten i tid. Har du mycket som går ut i datum inom kort, frys in! Många livsmedel som mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa. Men kom ihåg att märka upp maten med datum och innehåll när du fryser in den.

Se till att förvara din mat på rätt sätt:

  • Se till att kylvaror som kött, fisk och mejerier, kommer in i kylen så fort som möjligt. Maten håller längre och risken för att sjukdomsframkallande bakterier förökar sig minskar. Bra temperatur i kylskåpet är + 4°C.
  • Låt inte kylvaror stå framme i rumstemperatur eller sommarvärme för länge.
  • Ha inte mat i direkt solljus.
  • De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp.
  • Lev efter devisen ”Titta, lukta och smaka” och våga lita på dina sinnen. De säger mer än bäst före-datum. Mat som förvaras enligt anvisningarna blir inte farlig bara för att bäst-före-datumet passeras.

Ta hand om matresterna:
Mycket av den mat som slängs i de svenska hemmen är just rester. Se denna mat som en bonus istället för att slänga bort den. Mat som blivit över kan bli en matlåda eller en helt ny maträtt.

  • Fyll inte tallriken helt, ta hellre en portion till om du är hungrig.
  • Kyl ner matresterna som snabbt som möjligt. Kyl i vattenbad eller utomhus om det är kallt. Bestäm om du ska äta resterna inom de närmsta dagarna, om inte – frys in!
  • Rädd för att resterna stått för läge i kylen? De går bra att äta så länge de luktar och smakar bra, och inte har möglat.
  • Ta hand om rester –  använd dem i en ny maträtt eller frys in. Bra maträtter att göra av rester är Risotto, wok och pyttipanna. Det finns mängder av recept och inspiration på webben, i kokböcker och på sociala medier.
  • Även om du bara får lite pasta eller ris kvar efter middagen, frys in. Vid nästa måltid kan du fylla på, och vips har du en hel portion.
  • Har du bara lite kvar av osten och den ser ut som en gammal sula? Riv och frys in. Passar perfekt till gratäng, paj eller pizza.
  • Tänk tapas och gör en plockmåltid av många små rester.
  • Gör en restomelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta, överblivet kött, skrumpna grönsaker eller pålägg som börjar bli gammal.
  • Lägg ”trötta” grönsaker, som paprika, morötter, broccoli i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.
  • Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal eller frys in frukten och använd till smoothie eller glass.

* Siffror från Naturvårdsverket 2018 

Regionalt
Örebronyheter

Källa: ORKLA

You must be logged in to post a comment Login