Home   >   Senaste nyheter   >   ​Sverige: Höj ribban för företagens arbete med mänskliga rättigheter

​Sverige: Höj ribban för företagens arbete med mänskliga rättigheter

By on 12 mars, 2019
Charles, en 13-årig pojke, sorterar stenar som innehåller kobolt tillsammans med sin pappa. Demokratiska Republiken Kongo, maj 2015 © Amnesty International

Amnesty i Sverige, inklusive Amnesty Business Group, Diakonia och Fair Action har gjort en granskning av ett urval av svenska företags hållbarhetsredovisningar ur ett människorättsperspektiv – och resultatet är både nedslående och förvånande.

– Många företag lever inte ens upp till de krav som den nya lagstiftningen ställer, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig företagsansvar och mänskliga rättigheter på Amnesty i Sverige.

Förra året publicerades den första omgången av hållbarhetsrapporter enligt den nya lagstiftningen om obligatorisk hållbarhetsrapportering från 2016. Granskningen som gjorts är en genomgång av 28 av dessa företagsrapporter och den visar tydliga brister i hur svenska företag redovisar sitt arbete med mänskliga rättigheter, och att många av dem inte ens lever upp till de krav som den nya lagstiftningen ställer.

Granskningen är ingen bedömning av hur företagen arbetar med mänskliga rättigheter utan fokuserar på hur företagen redovisar arbetet i sina hållbarhetsrapporter. De företag som granskats är av varierande storlek och de företag som valts ut för granskningen är företag vars verksamhet löper stor risk att resultera i, eller bidra till, omfattande negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Bolagen har med andra ord verksamhet i vad som klassas som ett högriskland eller en högriskbransch – såsom IT/telekom, utvinning, livsmedel, detaljhandel inklusive kläder och skor samt resor.

– De nya lagkraven som bland annat säger att företag måsteredovisa vilka väsentliga människorättsrisker dess verksamhet harär ett steg i rätt riktning, även om Amnesty anser att de är lågt ställda. Men företagen brister i sin rapportering och det finns entydlig skillnad mellan vad de säger att de ska göra – till exempel genom policydokument om mänskliga rättigheter – och vad de rapporterar att de faktiskt gör, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig gällande företagsansvar och mänskliga rättigheter på Amnesty i Sverige.

13 av 28 granskade företag ger ingen beskrivning av kopplingen mellan sin verksamhet och riskerna att negativt påverka mänskliga rättigheter. Exempel på en sådan koppling kan vara att ett IT/telekomföretag identifierat hos vilka av sina elektronikleverantörer det finns risk att produkterna innehåller kobolt från gruvor där barn arbetar. Det är nödvändigt att företag utreder sådana här kopplingar för att kunna veta hur de ska agera.

För många av de granskade företagen verkar arbetet med mänskliga rättigheter inte vara en fortlöpande process med regelbundna analyser, återkopplingar och uppdateringar. 19 av 28 företag analyserar till exempel inte om deras policy avseende mänskliga rättigheter har följts i praktiken.

– Vår genomgång visar också att mång av företagen inte heller lever upp till  FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Bara 5 av de 28 företagen har redovisat att de specifikt har genomfört en human rights due diligence konsekvensanalys, vilket krävs enligt FN:s vägledande principer, säger Ulrika Sandberg.

Human rights due diligence innebär att företag systematiskt och kontinuerligt ska arbeta för att identifiera och hindra faktisk och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter i eller genom den egna verksamheten. Kravet gäller hela den globala verksamheten, inklusive deras leverantörskedjor. Arbetet ska också redovisas offentligt.

Företag har en stor möjlighet att påverka de samhällen där de verkar. Hållbart och ansvarsfullt företagande handlar bland annat om att verksamheten eller affärsrelationerna inte har en negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Men civilsamhället rapporterar återkommande om att det motsatta sker, inte minst när det gäller företagens leverantörsled.

– Amnesty, Diakonia och Fair Action visar med granskningen att regeringens ansträngningar att stärka kraven på företags hållbarhetsarbete med den nya lagstiftningen inte är tillräckliga i fråga om mänskliga rättigheter. Regeringen bör därför skärpa kraven på företagens människorättsarbete genom att bland annat införa en obligatorisk och kontinuerlig konsekvensanalys, så kallad human rights due diligence, och därmed också följa normutvecklingen i flera andra europeiska länder, säger Ulrika Sandberg.

FAKTA:
Amnesty (samt Diakonia och Fair Action) anser att en skarpare lagstiftning bör:

  • gälla företag med verksamhet i Sverige och utomlands.
  • ställa krav på företag att systematiskt arbeta för att identifiera, hindra, begränsa och gottgöra potentiell och faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter i företagens hela globala leverantörskedja.
  • ställa krav på företag att prioritera åtgärder för att komma tillrätta med verksamhetens mest allvarliga påverkan på mänskliga rättigheter.
  • ställa krav på företag att arbetet redovisas offentligt.

Fakta om granskningen:
Resultatet ska ses som ett resultat på aggregerad eller systemnivå och visar på hur väl de granskade företagen lever upp till lagkraven i den nya lagstiftningen. Granskarna har valt att inte rangordna företagen efter de som är “bäst” eller de som är “sämst”. Syftet är att visa på hur den första omgången av hållbarhetsrapporter redovisar sitt arbete med mänskliga rättigheter, med fokus på de företag med stor risk att ha en negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Granskarna har valt att informera om vilka företags rapporter som är granskade genom att lista dessa i en bilaga. Alla rapporter som är granskade finns publikt tillgängliga.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login