​Stråssas utveckling studeras i uppsats inom modern historia

En starkt rotad bruksanda som lever vidare, ortsbornas förmåga att med gruvföretaget i ryggen påverka samhället samt vikten av föreningar och anläggningar. Det är några av de slutsatser om Stråssas utveckling 1949-1965 som Jenny Larsson drar i sin master-uppsats inom modern historia vid Uppsala Universitet.

Jenny Larssons uppsats ”The Forgotten Societies of the Welfare State – The Society of Stråssa and its Build-up, put in a Wider Perspective of the Welfare State of Sweden” bygger bland annat på arkivhandlingar i Lindesbergs kulturhistoriska arkiv (Grängesbergsbolagets arkiv och Ramsbergs kommuns arkiv).

”När det var dags att skriva min master-uppsats inom modern historia vid Uppsala Universitet ville jag rikta in mig mot Sveriges uppbyggnad av välfärden och dess historia”, förklarar Jenny Larsson: ”Jag ville vända blicken mot orter som en gång i tiden blomstrat under gruvnäringen och välfärdssamhällets guldålder och som idag snarare är slumrande orter – detta för att kunna titta på en längre utveckling”.

Eftersom Jenny Larsson kommer från Lindesbergs kommun blev det naturligt att tänka på de gruvorter som finns där – därför kontaktade hon Magnus Jerlström på Lindesbergs kulturhistoriska arkiv.

”Han hjälpte mig att få upp ögonen för allt material som fanns om Stråssa och dess uppbyggnad i och med gruvans återöppnande under 1950-och 1960-talet – men också om nedläggningen av gruvan och de åtgärder som fanns planerade för samhället då”, berättar Jenny Larsson: ”Magnus har varit till väldigt stor hjälp för mig och jag är mycket tacksam för det – han har både burit många högar med dokument och samtidigt varit ett bollplank, han har ju själv ett stort intresse för området – både geografiskt och ämnesmässigt med gruvindustri och välfärdssamhälle”.

I och med den stora mängd material som finns om Stråssa och den begränsade möjlighet man har i en masteruppsats, både med tid och antal sidor (60 sidor), valde Jenny att begränsa sig till gruvans återöppnande och samhällets uppbyggnad. Jenny använde både dokument från arkivet samt intervjuer med ortsbor och deras minnen från denna tid.

Några slutsatser i uppsatsen

För att kunna titta på Stråssa i ett större perspektiv har Jenny Larsson undersökt hur man kunde se välfärdsstatens kärnvärden i uppbyggnaden av Stråssa samt hur ett samarbete mellan kommun, stat och företag såg ut – en del av välfärdsstatens uppbyggnad är ju Sveriges företag. Att välja ut några delar som är mest intressanta i undersökningen är alltid svårt – när man väl börjar undersöka närmare är det mycket som är intressant – men Jenny pekar på några slutsatser i uppsatsen:

För att kunna titta på Stråssa i ett större perspektiv har Jenny Larsson undersökt hur man kunde se välfärdsstatens kärnvärden i uppbyggnaden av Stråssa samt hur ett samarbete mellan kommun, stat och företag såg ut – en del av välfärdsstatens uppbyggnad är ju Sveriges företag. Att välja ut några delar som är mest intressanta i undersökningen är alltid svårt – när man väl börjar undersöka närmare är det mycket som är intressant – men Jenny pekar på några slutsatser i uppsatsen:

Bruksandan:
En intressant del är hur bruksandan är rotad i ett samhälle och hur brukssamhället fortsätter in i välfärdssamhället. Under tiden för undersökningen (1949-1965) har Sverige gått över till ett välfärdssamhälle där kommunen har det övergripande ansvaret för orterna som ingår där. Innan är det gruvföretaget som snarare ser till ortsborna och sköter all service såsom vägar, gatubelysning etc. När man så startar uppbyggnaden av Stråssa är det fortsatt gruvföretaget som ortsborna och arbetarna i första hand vänder sig till när de önskar något eller har synpunkter om samhället, istället för kommunen, man kan också se hur företaget då ofta är den som vänder sig till kommunen i deras ställe.

Påverkar – med företagets stöd:
I detta finns det ytterligare en intressant punkt, enligt Jenny – och det är arbetarna och ortsbornas förmåga att kunna påverka när samhället byggs upp, med företaget i ryggen som en viktig faktor. Att kunna se hur viktigt företagen är i samhällets uppbyggnad och kunna se hur påverkansfaktorn ser ut.

Vikten av föreningar och anläggningar:
En tredje punkt som är viktig och intressant är också vad man från stat och kommun – samt i viss mån också företaget – värdesätter som samhällsservice. Så till exempel ser man i samtiden vikten av olika sportföreningar och anläggningar.

En summering av uppsatsen som är skriven på engelska:

This thesis shows the build-up of a society in the golden days of the welfare state of Sweden. Stråssa, a small society built up around one big employer – the mine, owned by the Grängesbergsbolaget – is used as a case-study, put in the larger perspective of the welfare state and its values. The mine was re-opened in 1959 and the research period is 1949-1965. This research has three layers, (1) the welfare state (2) the municipality and the company and (3) the citizens.

The research shows how the foundry spirit lives longer than expected in the welfare state during a period when the municipality has gotten great responsibilities by the state. Here the municipality and the citizens still have expectations on the big employer of the area to finance the build-up, both regarding the housing- and the leisure time-questions, responsibilities that were put on the municipalities under this era.

Stråssa gruva – en historik

1400-talet-1923:
Järnmalmsbrytningen i Stråssa började på 1400-talet. Gruvan drevs under en lång tid av bergsmän, fram till dess att Stråssa Grufvebolag bildades 1874. Detta ombildades 1906 till aktiebolag. Redan följande år köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. Efter ett antal turbulenta år och flera olika ägare, lades driften ned 1923, bland annat på grund av en sjunkande konjunktur.

1950-talet-1983:
Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag. Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB. På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983.

1980-talet-idag: 
Efter nedläggningen har olika lösningar försökt hittas för gruvområdet (exempelvis besöksgruva, mineralvattenframställning, industrihotell m.m.). Idag står dock flera av byggnaderna tomma utan användning. Besöksgruvan öppnades 1984 och var då Bergslagens djupaste besöksgruva. Besöksverksamheten lades ned under 1990-talet, länspumparna stängdes och gruvan vattenfylldes igen. Löfbergs Lila blev tvungna att stoppa produktionen av mineralvatten 2003 efter att det blivit känt att vattnet innehöll en för hög halt av uran. 2009 tog Batalj paintball över kulsinterverket och gruvkontoret för deras paintballverksamhet.

Lindesbergs kulturhistoriska arkiv

Lindesbergs kulturhistoriska arkiv rymmer mängder av historiska dokument i form av fotografier, brev, räkenskaper, protokoll, kartor och ritningar som utgör viktiga delar av kommunens lokalhistoria. Med hjälp av äldre dokument blir det möjligt att titta tillbaka in i det förflutna, till händelserna och omständigheterna som har skapat vår egen samtid.

Beståndsregister:
Lindesbergs kulturhistoriska arkiv har drygt 700 hyllmeter arkiv och samlingar från fler ä 650 arkivbildare, det vill säga historiskt material från olika företag, bruk, gruvor, gårdar, föreningar och personer.

Bildarkiv: 
Omfattar ca 150 år av Lindesbergs och Bergslagens historia – 1860-tal till och med 2010-tal. I bilddatabasen finns fotografier med motiv som till exempel stadsmiljöer, människor, skolor, sport och mycket mer.

Länet | Universitet
Örebronyheter

Läs hela uppsatsen: The Forgotten Societies of the Welfare State – The Society of Stråssa and its Build-up, put in a Wider Perspective of the Welfare State of Sweden » https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1434013/FULLTEXT01.pdf
Källa: KulturNav och wikipedia.com >>

Related Posts

• 

  Nu släpps resorna inför vintern
  Nu släpps resorna inför vintern
• 

  Ny analys av tågresandet runt jul den här dagen är populärast
  Ny analys av tågresandet runt jul den här dagen är populärast
• 

  Män utanför arbetslivet särskilt utsatta för ensamhet
  Män utanför arbetslivet särskilt utsatta för ensamhet
• 

  Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024
  Mingel – *Makeriet* Lördag 21 December 2024

You must be logged in to post a comment Login