​Kambodja – landets “krig mot narkotika” kantas av tortyr och korruption

By on 14 maj, 2020
Skärmdump från fängelsefilmen från Kambodja

Den kambodjanska regeringens tre år långa “krig mot narkotika” har lett till en massiv ökning av övergrepp mot mänskliga rättigheter, farligt överfyllda häktesförvar och till ett oroväckande folkhälsoläge. Det gäller än mer under covid-19-pandemin. Den har också inneburit ett totalt misslyckande när det gäller att få människor att inte använda narkotika. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

– Usla fängelseförhållanden, rättsosäkra rättegångar, korruption och övergrepp. Det är några av de faktorer som präglar Kambodjas förödande ”krig mot narkotika” som drabbar fattiga och marginaliserade grupper särskilt hårt, säger Brittis Edman, policychef på Amnesty Sverige och före detta utredare för Sydostasien på Amnesty International.

I rapporten Substance abuses: The human cost of Cambodia’s anti-drug campaign dokumenterar Amnesty hur myndigheterna riktar in sig på fattiga och marginaliserade människor, hur gripanden sker godtyckligt, hur tortyr och annan illabehandling används rutinmässigt mot misstänkta och hur de som inte kan köpa sig sin frihet istället skickas till överfulla fängelser och till påstådda “rehabiliteringscenter” – där de intagna nekas hälsovård och utsätts för allvarliga övergrepp.

– Kambodjas “krig mot narkotika” är en fullständig katastrof – kampanjen vilar på systematiska människorättskränkningar och har skapat stora möjligheter för korrupta och underbetalda tjänstemän i rättssystemet, samtidigt som den inte gjort något alls för hälsa och säkerhet i samhället, säger Nicholas Bequelin, regionchef vid Amnesty International.

Kambodjas premiärminister, Hun Sen, lanserade sin kampanj mot narkotika i januari 2017, bara veckor efter ett statsbesök från Filippinernas president Rodrigo Duterte. Under mötet lovade de två ledarna att samarbeta i kampen mot narkotika. Enligt regeringsföreträdare är syftet med kampanjen att minska användandet av narkotika och dess skadeverkningar i Kambodja. I kampanjen ingår massgripanden av människor som använder narkotika. Så sent som i mars 2020 uppmanade inrikesministern att rättsliga åtgärder skulle vidtas mot “narkotikamissbrukare och narkotikalangare i fall som handlar som småskaligt användande och småskalig distribution”.

Precis som i Filippinernas så kallade “krig mot narkotika ” kantas den här kampanjen av omfattande människorättskränkningar som slår oproportionerligt hårt mot fattiga och marginaliserade människor – oavsett om de använder narkotika eller inte.

– Att använda sig av ett brutala förhållningssätt för att straffa människor som använder narkotika är inte bara fel, det är också väldigt ineffektivt. Det är hög tid att myndigheterna i Kambodja tar till sig av de vetenskapliga belägg som finns tillgängliga – att kampanjer som enbart riktar in sig på bestraffning bara förvärrar den sociala skadan, säger Nicholas Bequelin.

Bakgrund
Under utredningen har Amnesty intervjuat dussintals personer. De beskrev hur de blivit utsatta för två parallella straffsystem: en del blev godtyckligt fängslade utan åtal i “behandlingscenter” och andra blev dömda i rättssystemet och satta i fängelse. Enskilda poliser, som ibland har mutats, spelar en stor roll i avgörandet av människors öde.

Många människor beskrev hur de blev fängslade efter polisräder mot fattiga områden eller i samband med “förskönande insatser” i städerna. De här insatserna utsätter människor som är fattiga, hemlösa och som kämpar med ett narkotikaberoende för stor risk att bli gripna.

I mars 2020 hade antalet människor i fängelse i Kambodja ökat med 78 procent till över 38 990 personer. Ökningen räknas sedan starten av kampanjen i januari 2017. Kambodjas största fängelse, CC1 i Phnom Penh, har fler än 9 500 intagna. Det är nära fem gånger så många som de 2 050 personer som fängelset är byggt för.

Videofilmer från ett fängelse i Kambodja, som publicerades av Amnesty i april, visar på en enorm överbeläggning och på inhumana villkor. Som svar har en talesperson för departementet som hanterar fängelser sagt att “varje dag är som en tickande bomb” när det gäller att covid-19 skulle kunna bryta ut i häktesanläggningar.

Kambodjanska myndigheter har inte gjort något för att minska antalet personer som sitter fängslade. Detta i motsats till grannländer i regionen, som Thailand, Myanmar och Indonesien, där man har släppt tusentals människor som suttit häktade och som betraktas som riskgrupp. Bland de som släppts i de här länderna finns också människor som har häktats med hänvisning till narkotikarelaterade åtal.

Världen | Kambodja
Örebronyheter

Källa Amnesty International

You must be logged in to post a comment Login