Home   >   Örebro län   >   ​Delade meningar om rondell-konstverk i Lindesberg

​Delade meningar om rondell-konstverk i Lindesberg

By on 5 mars, 2020
Förslag till konstverk i södra rondellen i Lindesberg.

Det råder delade meningar om det konstverk till södra rondellen i Lindesberg som kommunstyrelsen i Lindesberg har beslutat att ta emot som gåva från kommunala bolaget Linde Energi AB. Enligt Linde Energi har projektet följt de regler som gäller i kommunen beträffande samråd kring offentlig konst – men verkets placering ifrågasätts av stadsarkitekt Sara Hallström: ”Passar verket in i kulturmiljön på plats? Och passar verket på denna symboliskt starka plats – entrén till centrum?

Konstnär Thomas Rydén har på uppdrag av kommunala bolaget Linde Energi AB skissat fram ett konstverk utifrån en gammal vattenkraftsturbin (bilden). Linde Energi vill skänka konstverket till Lindesbergs kommun och installera det i den södra rondellen i Lindesberg. Kommunstyrelsen beslutade på sitt senaste sammanträde att ta emot gåvan.

Har det skett något samråd?

Efter att beslutet blivit känt började frågan diskuteras i Kulturnätverket i Lindesbergs kommun(en sluten grupp på Facebook) som skickade frågor vidare till redaktionen för LindeKultur som i sin tur skickade frågan till kommunstyrelsen och Linde Energi: ”Har det skett något samråd så som ska ske enligt ”Plan för gestaltning av det offentliga rummet i Lindesbergs kommun 2019–2022”? Om så är fallet: Vilka har ingått i denna samverkansgrupp?

– I september 2018 antog Kommunfullmäktige ”Plan för gestaltning av det offentliga rummet i Lindesbergs kommun 2019–2022” där det bland annat sägs detta om ”Samverkansgrupp rörande det offentliga rummet”: ”Samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen är viktig för att stärka konstnärlig, arkitektonisk och kulturhistorisk kvalitet i det offentliga rummet. – – – Därför bildas en samverkansgrupp som består av representanter från Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen, som stadsarkitekt, stadsträdgårdsmästare och representant för mark- och exploatering, Fastigheter i Linde AB och Kulturenheten.- – – Arbetsgruppen har mandat att besluta om gestaltande konst i det offentliga rummet, i och utanför byggnader, på gator, torg och i parker. Arbetsgruppen består av personer med kunskap om arkitektur, offentlig konst och samhällsplanering samt en företrädare för det aktuella objektet.”

Jens Isemo (VD på Linde Energi) svarade:
”Linde energi har haft information och dialog om projektet med nedanstående funktioner i kommunen: Samhällsbyggnadsförbundet (Anders Ceder, Håkan Blaxmo och Arne Tschenscher); Samhällsbyggnadsförvaltningen (Sara Hallström och Tommy Kragh); Kulturenheten (Kristina Öster och Sara Sporre). Utöver ovanstående har vi haft dialog om projektet med flera kulturpersonligheter i kommunen”.

Sara Sporre (kultursekreterare/museipedagog på kulturenheten): ”Det stämmer att Linde Energi har presenterat sitt förslag för mig och Kristina Öster. Jag har även varit med på ett möte med stadsarkitekten Sara Hallström, där de presenterade sina idéer. Sara Hallström skrev en väldigt stringent analys om placering och vad konstverket kommunicerade med omgivningen som hon skickade till Linde Energi. Jag vet inte om politiken läst det”.

”Omöjligt att gå alla till mötes”

LindeKultur skickade en ny fråga till Linde Energi och kommunstyrelsen: ”Har ni tagit del av och hänsyn till stadsarkitektens synpunkter?”

Jens Isemo (VD på Linde Energi) svarar:
”Vi har tagit del av synpunkter som kommit in vid de träffar vi genomfört för att förankra projektet. Vi har beaktat dessa så gott det går men det har varit helt omöjligt att gå alla till mötes eftersom personer ibland tycker olika. Det vi framför allt beaktat är trafiksäkerhetsmässiga synpunkter men även en hel del annat. När det gäller själva konstverket kan och ska inte vi styra konstnärens arbete. Vi har gett ramar till honom. I slutändan kommer det att finnas många åsikter om den slutliga installationen och det är precis så det ska vara. Konst ska engagera och det är fullt naturligt att människor tycker olika! Vid presentationen för kommunstyrelsen berättade vi om de kontakter/diskussioner, utan att gå in i detaljer, vi haft för att förankra projektet”.

Irja Gustafsson (ordförande i kommunstyrelsen) svarar: ”Jag har under resans gång blivit informerad samt att KS fick information på mötet. Jag har full förtroende för att Linde Energi har haft kontakterna som behövs”.

Stadsarkitetens analys av förslaget:

Frågan om rondellen kopplar i andra delar av stadsutvecklingen i Lindesberg, enligt stadsarkitekt Sara Hallström.

Så här skriver Sara Hallström – stadsarkitekt på Stadsbyggnadskontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen – till Jens Isemo på Linde Energi AB:

”Jag har nu stämt av med bygglov, plan och stadsträdgårdsmästare (för säkerhets skull) för att göra mig en uppfattning om vad som är lämpligt sett utifrån de underlag som finns och den analys jag gör av stadsbilden.

Vill börja med att understryka att det är väldigt trevligt initiativ att placera något fint i rondellen vid infarten till Lindesbergs stadskärna! Att det finns kopplingar till Bergslagen och till vattenkraften är också mycket positivt, anser jag. Frågan är om verket fungerar bra just i rondellen.

Införandet av en f.d. industridetalj; del av en vattenkraftsturbin i stadsmiljön i Lindesbergs södra rondell medför frågor. Jag har försökt reda ut fördelar och nackdelar med olika placeringar.

Min uppgift är att bedöma helheten, alltså verket satt i relation till stadsbilden och särskilt dess kulturmiljövärden.

Andra aspekter som jag lovade återkomma med är ifall det finns bygglovsfrågor eller planfrågor som kan behöva tas upp. Samt om det, vid behov, finns förslag på alternativa lösningar.

PLACERING I RONDELL

Som svar på frågorna gällande bygglov och planer så finns inga formella hinder i dagsläget att placera ett konstverk eller liknande i rondellen, förutsatt att verket inte går att gå in i/vistas i för då räknas det som byggnad och då träder bygglovkrav in. Verket får dock inte riskera säkerheten, dvs att inget sticker ut eller kan förvärra utfallet vid en olycka (inkörning) eller orsakar behov av regelbunden skötsel.

Det som återstår är att konstverket påverkar stadsbilden och stadsmiljön. Tre aspekter råder på platser:

1. Rondellen är del av en trafikmiljö som ska vara välfungerande och säker

2. Rondellen är situerad invid ett riksintresse för kulturmiljö under utveckling (gamla Lindesberg och närmast ligger Kristinaskolan som snart slutar vara skola men omvandlas och ev byggs ut mm)

3. Genom sin lokalisering utgör rondellen en entréplats till stadskärnan, söderifrån

Jag utgår ifrån att de båda alternativ ni visat mig (en stående och en mer lutad turbinaxel) är säkra sett ur trafiksynvinkel och då återstår framför allt två aspekter i relation till stadsbilden: Passar verket in i kulturmiljön på plats, samt passar verket på denna symboliskt starka plats – entrén till centrum?

(Obs. Jag gör ingen bedömning om verket är bättre eller sämre alternativ till det som står där idag.)

Kulturmiljön

Själva turbinen med stång är fina gamla element i rostat järn, som jag bedömer kan passa bra intill den äldre bebyggelsemiljö som Kristinaskolan och de södra kvarteren inom riksintresset utgör. Macken och de byggnader som återfinns öster och nordöst om rondellen är inga känsliga miljöer att ta hänsyn till ur den synvinkeln.

Det är dock viktigt att föremålet förstås som något gammalt. Det bör inte missuppfattas som en modern men märklig lampa i cortén-plåt eller likande. Detta kan tillses på olika sätt. Jag tror att de flesta invånarna och besökarna inte skulle förstå vad det är för något då det knappast är någon allmänkunskap att känna till hur vattenverk fungerar. För att förståelsen av föremålet som en f.d. ”industri-komponent” ska bli så tydlig som möjligt är det viktigt att föremålet kan läsas av bra och inte ”förvrängs” genom placering/förankring, belysning etc.

Av denna anledning tror jag att turbinen inte ska stå rakt upp. Om den står rakt upp ökar associationen till lampskärm med stor fot (själva rondellen), vilket konkurrerar med läsningen av föremålet som en f.d. industrikomponent. (Rätta mig om jag har fel men jag utgår ifrån att turbinen, när den var i bruk, var i horisontellt läge!)

Det infinner sig dessutom även en viss spännande dynamik i föremålet som konstverk om turbinen lutar något, vilket i min uppfattning är positivt.

Det är känsligt med ljussättning av föremålet ur denna aspekt. Ljussättningen bör vara neutral, inte så stark och lite varm i färgen om det är det gamla och genuina som ska synas och framhävas. Inte bra med blått ljus eller rörelser i ljuset av denna anledning.

Stensättningen är helt ok sett ur detta perspektiv. Det är sten från omnejden/Bergslagen och det är inget konstigt att ha större stenar i vägkanter eller som skydd vid anläggningar och inte heller i en rondell.

Informationsskylt om vad det är för något som placerats i rondellen bör sättas upp någonstans, synligt. Dock ej i rondellen, viktigt att ingen lockas att gå ut i gatan för att undersöka saken.

Symboliken/entrésituationen

Mitt område är alltså att bevaka allmänhetens perspektiv och se till stadsbilden som helhet. Men gällande symboliken är det viktigt att kommunens ledning och/eller medborgarna är med på noterna. Jag kan inte tala för endera om vi inte har en träff eller dialog kring denna fråga. Verket kan bli bra och det kan bli mindre bra sett till detta. Det är därför det finns rutiner för när konstverk ska upp i den offentliga miljön, som dock inte används när verk skänkes till kommunen.

Det går ju att tänka sig att det är lika många som tycker turbinen är häftig och fin som de som inte förstår poängen med en rostig f.d. turbin på just denna plats.

Det är dock min tolkning att det är viktigt att värna relationen till kulturmiljön även ur denna synvinkel. Vid södra infarten från väg 50 framgår att man kommer till en sevärdhet (⌘), dvs riksintresset Lindesbergs gamla stad. Det är något vi alla lindesbergsbor kan vara stolta över och gott lyfta fram bättre. Ett verk/konstverk i eller i närheten av riksintresset måste förhålla sig och gärna ”underordna” sig detta.

Många människor ska passera rondellen varje dag, både invånare och besökare. Och fler kommer det sannolikt bli sett till de planer som finns inom t ex Dalkarlshyttan. Min spontana känsla för vad som skulle passa på plats är typ ett enkelt blomster och sten-arrangemang, utan övriga installationer. Då hamnar fokus på stadsbilden som helhet, så småningom på de nya byggnader som det planeras för idag på Kristinaskolans område (som också kommer behöva underordna sig riksintresset). Idag är stadsbilden ganska splittrad just här, men om några år kan mycket vara annorlunda. Frågan är hur många år vi tänker oss att verket ska stå? Om det är många år, så behöver vi tänka in vilka funktioner som ryms där idag och vilka förändringar som kommer ske.

Och som sagt, om verket är tänkt att föra tankarna till vattenkraft och Bergslagens mineraler/sten så vill man kanske få ta del av information om detta någonstans.

PLACERING I PARK

På mötet senast pekade jag på möjligheten att placera konstverket på den gräsyta som finns sydväst om rondellen och som löper längs med Örebrovägen ändå från bron. Där pågår alltså en detaljplaneändring idag. Grönytan kommer bli större och mer synlig/tydlig från gatan sett, framför allt söderifrån. När busshållplatsen och busskörfältet tas bort kommer ytan bli mer av en parkmiljö med promenad- och cykelstråk igenom, som knyter ihop både strandpromenaden/Lindessjön runt och andra promenadvänliga områden (centrum, Kyrkberget, Dalkarlshyttan).

Det faller sig rätt naturligt att ha en välkomnande och trevlig plats med information om t ex Lindesberg och dess gamla stadskärna i södra änden av denna grönyta. Turbinen, som är spännande i sig (kanske barn kan få klättra på den om den står i park?), kan placeras i närheten och få en liten skylt som hjälper till föra tankarna till något mer vi kan vara stolta över – att Lindesberg är självförsörjande på el, mycket tack vare vattenkraft. Eller längre norrut på grönytan. En fördel med att ha verket på gräsmattan är att skylt kan finnas i direkt anslutning.

Detaljplanen för området söder om Kristinaskolan är dock inte antagen än och jag vet inte hur långt bort en förändring av bussvägen/busshållplatsen är i tid. Så antingen måste verket väntas med att sättas upp eller så ställs det ganska långt norrut, ungefär där det finns en lekplats idag.

Att verket placeras i parkmiljö är inget hinder sett till plan eller bygglov heller. Men även denna placering måste ta hänsyn till riksintresset, då detta är inom området. T ex gällande belysning (se ovan).

Summering: Frågan kopplar i andra delar av stadsutvecklingen i Lindesberg. Det finns inget hundraprocentigt svar från min sida. Jag har presenterat en tolkning av vad som funkar i stadsbilden och stadsmiljön. Belysningen och vinkeln på verket är de viktigaste faktorerna om vi går vidare med placeringen i rondellen.

Jag kommer skicka vidare denna information till några fler som bör få ta del av min analys och hör av mig om jag får in synpunkter.

Återkoppla med hur ni önskar gå vidare!

Vänlig hälsning

Sara Hallström – Stadsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen

Länet | Lindesberg
Örebronyheter

Källa LindeKultur

You must be logged in to post a comment Login