Home   >   Världen   >   ​Burma: Etniska minoriteter utsätts för krigsbrott i norra delarna av landet

​Burma: Etniska minoriteter utsätts för krigsbrott i norra delarna av landet

By on 18 juni, 2017
Sha It Yang, som ligger på 2000 meters höjd, huserar över 2000 internflyktingar som flytt från delstaten Kachin.

Civila från minoritetsgrupper utsätts för våld och övergrepp, inklusive krigsbrott, från Burmas militär och från väpnade etniska grupper i den norra delstaten Kachin och i den norra delen av delstaten Shan som ligger i östra Burma. Det visar en ny rapport från Amnesty International som baseras på tre researchresor som organisationen nyligen gjort till landet.

All the Civilians Suffer: Conflict, Displacement and Abuse in Northern Myanmar beskriver hur soldater från Tatmadaw, som den burmesiska regeringsarmén kallas, använder sig av tortyr och utomrättsliga avrättningar, skjuter urskillningslöst mot byar och begränsar tillträde och nödhjälp till internflyktingar.

Samtidigt kidnappar en del etniska väpnade grupper civila som anses stödja oppositionen, tvångsrekryterar män, kvinnor och barn till sina stridande styrkor och inför ”skatter” för fattiga bybor som hamnat mitt i konflikten.

– Närmare 100 000 människor har slitits bort från sina hem och sitt jordbruk på grund av konflikten och på grund av människorättskränkningar i norra Burma. Alla sidor måste skydda civila under den pågående konflikten och myndigheterna i Burma måste omgående upphöra med restriktioner mot nödhjälp – detta har ytterligare förvärrat situationen för den redan hårt utsatta befolkningen. Det internationella samfundet känner till de fruktansvärda övergreppen som minoritetsgruppen rohingyas utsätts för i delstaten Rakhine i västra Burma, men i Kachin och norra Shandelstaten har vi funnit lika chockerande mönster av att armén siktar in sig på andra minoriteter, säger Matthew Wells, krisrådgivare vid Amnesty International.

Efter det att stridigheter blossat upp på nytt i augusti 2016 i Kachin och norra Shandelstaten, som gränsar till Kina, har Amnesty gjort över 140 intervjuer under mars – maj 2017. Organisationen besökte både städer och byar i områden som påverkats av striderna samt tio läger för internflyktingar. Amnesty pratade med civila offer, ögonvittnen, byledare och hjälparbetare.

Intern flyktingkris
Över 98 000 civila har tvingats från sina hem i norra Burma på grund av strider mellan den burmesiska regeringsarmén och olika etniska väpnade grupper i området, bland dem KIA (Kachin Independence Army), TNLA (the Ta´ang National Liberation Army), AA (the Arakan Army) och MNDAA (the Myanmar National Democratic Alliance Army.

Burmas regering har förvärrat situationen för många internflyktingar genom att begränsa humanitär hjälp till vissa drabbadeområden, särskilt de som kontrolleras av väpnade grupper. Representanter för hjälporganisationer säger att det här undergräver deras möjlighet att snabbt kunna agera i nödsituationer och att kunna bistå med till exempel tak över huvudet och tillgång till vatten och sanitet.

Övergrepp utförda av Burmas armé
Sedan striderna eskalerade i november 2016 har den burmesiska armén begått allvarliga brott mot civila, i vissa fall krigsbrott. Detta fortsatte under Amnestys sista researchresa i området i maj 2017.

Rapporten dokumenterar nio händelser i norra Shandelstaten där trupper från regeringsarmén godtyckligt har gripit och torterat civila från etniska minoriteter. I staden Monekoe i slutet av november 2016 grep armén godtyckligt 150 män, kvinnor och barn under förberedelserna till ett bröllop. Efter att ha släppt kvinnorna och barnen, och män från vissa etniska grupper, använde armén de kvarvarande männen som mänskliga sköldar. Flera dödades och andra skadades allvarligt när de blev beskjutna.

Rapporten dokumenterar också påtvingade försvinnanden av två civila som tillhör etniska minoriteter och utomrättsliga avrättningar av minst 25 personer, som utförts av av soldater ur regeringsarmén vid fyra tillfällen sedan mitten av 2016.

Rapporten dokumenter hur regeringsarmén upprepade gånger har brutit mot internationell humanitär rätt genom att inte skilja på civila och militära mål när de skjutit med granatkastare. Armén fortsätter också att tvångsrekrytera bybor till militärtjänstgöring som bärare eller guider, något som ofta länkas ihop med andra övergrepp, bland annat tortyr. De kan till exempel anklagas för att som guider ha signalerat sin position till ”fienden” och sedan misshandlas för detta.

– I decennier har den burmesiska regeringsarmén agerat med nästan total straffrihet. Det här måste upphöra, och de ansvariga måste ställas tills svars. Regeringen i Burma måste se till att den av FN tillsatta oberoende utredningsgruppen får fullständigt tillträde till alla områden, säger Matthew Wells.

Övergrepp utförda av väpnade grupper
Många etniska minoriteter ser väpnade grupper som några som skyddar dem, men de utsätts också för övergrepp av de här grupperna. Olika väpnade grupper använder tvångsrekryteringar, också av barn, de inför ”skatter” för bybor och marknadsförsäljare, och de tvingar till sig pengar och varor från områden som redan är utsatta på grund av konflikten.

Amnesty har dokumenterat 45 kidnappningar av civila utförda av två etniska väpnade grupper under striderna i norra Shandelstaten, det var grupper av människor som togs tillfånga. Ännu flera månader efteråt vet familjerna inte var de befinner sig, vilket väcker misstankar om att de dödats.

Landminor
Både den burmesiska militären och etniska väpnade grupper använder landmine-liknande vapen, de placerar ut personminor eller hemmagjorda bomber som ofta skadar civila, däribland barn. Den burmesiska regeringsarmén är en av bara några få världen, tillsammans med Syrien och Nordkorea, som fortfarande använder personminor. Amnesty uppmanar alla sidor i konflikten att upphöra med det, att möjliggöra minröjning och att Burma ska ansluta sig till den globala minkonventionen.

Amnestys krav
Alla sidor av konflikten måste upphöra med övergreppen mot civila och de burmesiska myndigheterna måste få ett slut på straffriheten. Övergrepp utförda av alla sidor i konflikten måste utredas och de skyldiga hållas ansvariga.

FNs råd för mänskliga rättigheter måste säkerställa att den oberoende utredningsgruppen som rådet nyligen tillkännagivits, har de resurser som behövs för att kunna undersöka övergrepp i den pågående konflikten i Kachin och norra Shandelstaten. FN-organ på plats och internationella givarländer måste kräva ett slut på begränsningar för humanitär hjälp och samtidigt öka stödet för dem som drabbats av konflikten.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login